Den här "anglicismen" gillar jag

Någon har kommit på verbet "att bibba" för att dricka ur lådvin ("Bag-In-Box", BIB). Det gör inget att det finns ett substativ "en bibba" som betyder något helt annat. Dessutom heter ju att dricka bibere på latin.

Men är det egentligen en anglicism? Jo, på sätt och vis...men bra!

Man kommer att tänka på "prädd"

I dagens sändning av "Ekots lördagsintervju" var Mats Odell, finansmarknadsminstern, gäst. Det handlade om finanskris, banker, räntor etc. Rätt som det var slank det ur ministern ett ord, "spreaden", och även denna gång underlät intervjuaren att be Odell förklara begreppet utan antog att lyssnarna vet precis vad "spreaden" (eller kanske det skall skrivas "sprädden" som det gamla ersättningsmedlet för grädde?) betyder.

Att det betyder räntemarginal eller ränteskillnad föklarades ju inte, och att det finns olika typer av "spräddar" förklarades inte heller. Riskgälden har en mycket kortfattad förklaring.

Ånyo lämnar journalisterna lyssnarna i sticket.

Lättflyktigt fikonspråk

Om en person med fackkunskaper framträder i media och använder en konstig fackterm så brukar den intervjuande journalisten slå ned som en hök och begära en förklaring. Men om en person ur finansbranschen, särskilt någon från finansinspektionen, riksbanken eller finasdepartementet, svänger sig med konstiga termer så är journalisterna stummma av vördnad.

Häromdagen hörde jag någon sådan person - kan ha verit en minister - använda uttrycket att "marknaden är volatil". Att det är en anglicism är ju uppenbart, men begriper "Nisse i Hökarängen" verkligen vad som avses?

Det är klart att om man översätter ordet till svenska - lättflyktig - så avslöjar man ju något om att det är fråga om värdeförstöring...

Etermedia är, enligt min åsikt, alldeles för flata gentemot finansbranschens representanter och deras fikonspråk. Finanskrisen är svår nog ändå att förstå.

Att göra verb av substantiv...

... är väl inget fel i sig om det rör sig om ett vanligt ord. Vi har ju svårt att tycka att ordet "mejla" är så hemskt. men häromdagen hörde jag den socialdemokratiske politikern Håkan Juholt tala om den svenska militära insatsen i Afghanistan som "FN-mandaterad". Vad han menade var väl att insatsen skedde inom ramen för ett FN-mandat. Jag tror inte FN-mandat är ett ord som gemene man kommer att använda ofta så jag tycker man skall undvika denna "verbifiering". Jag tror att politikerna i riksdagens utrikesutskott svänger sig med sådana här uttryck - det är ju en del av deras vardag - men förstår vanligt folk vad de talar om?

Men är det en anglicism? Jajamensam! Det är bara att "googla" (se där ett engelskt ord som blivit vedertaget) "define mandate" så får Du se!

Förresten, samma dag såg jag en intervju med en säkerhetschef på en stor butikskedja som sade något i stil med att "om en person stjälat vid ett tillfälle ...". Han menade "stulit"... men detta var ju ingen anglicism, bara ett präktigt språkfel, men det vete sjutton om inte det kommer att bli vanligare ... håll öronen öppna i framtiden.

Droppen Dripp och Droppen Drapp

I dag hörde jag platschefen på Volvo Powertrain (underleverantör till Volvo, verför behöver de ha engelsk namn?) säga att orderingången droppat dramatiskt på sistone.

Det är ett bra exempel på en vanlig vardagsanglicism som vi först inte reagerar på, men tänk tanken att någon säger att "regndroppar droppar" eller det "droppar regn" i st.f. att använda "falla".

Varför använder vi engelska uttryck på detta sätt? Är det för att göra oss märkvärdigare eller för att vi tror att det engelska uttrycket innehåller något mer än det svenska? Kanske. Jag har emellertid en alternativ hypotes: engelska är ett kompaktare språk. Man kan uttrycka sig rappare och mer snärtigt och i en tid där man ständigt blir avbruten (lyssna på intervjuer i radio och TV t.ex) gäller det att få över all information man vill "sända" fortast möjligt.

Vad är det för fel på gamla modeord?

Jag såg just på Aftonbladets nätupplaga en notis under avdelningen"pryl":

"HP-minsting kan bli en dödare"

Det är, som alla förstår, en "försvenskning" av det engelska ordet "killer". Men oftast används väl "killer" i kombination med ett annat ord som t.ex. alla dataprogrammerares dröm om att skapa en succé: "a killer application"?

Vad är det förresten för fel på det gamla lånet från utlandet: Succé? Eller något svenskt ord som framgång?

En morgontidig anglicism

I morse, tror jag det var, snappade jag upp en riktig fet anglicism på radion. Jag kom inte riktigt ihåg sammanhanget med det var något slags reportage från USA och där påstod reportern att hon hade överhört en konversation mellan två personer. "Råkat höra", "avlyssnat" hade låtit betydligt mer svenskt.