2008-12-04

Maria - hur kunde Du?

I morse kastade jag mig över Dagens Nyheters kulturbilaga för att läsa Maria Schottenius recension av Annette Kullenbergs biografi och antologi över Marianne Höök. Det var kul läsning och jag bara slickade i mig texten ända till dess jag kom fram till denna mening:

"... Hennes texter är förvånansvärt lite daterade..."

Hoppsan, daterade - datumsatta? Nej, naturligtvis förlegade. Detta är en tvättäkta anglicism. Wiktionary anger ju också "dated=Out of date". Jag läser kultursidorna varje dag (men inte alla artiklar) och ändå hajade jag till. Talar kultureliten på detta slappa sätt - och dessutom skriver så?

Jag har nog bott på månens baksida ett bra tag för redan nu på kvällen läste jag programmet för Parkteaterns vänner med en hel rad erbjudanden om rabatterade teaterbiljetter. I beskrivningen av Kristina Lugns pjäs Nu mår jag mycket bättre kunde jag läsa:

"... Hennes folkkära storbandsschlagers är lika daterade som hon själv..."

Jag himlade med ögonen och öppnade redigeringsfönstret till min kära blogg om Fåniga Anglicismer! Hur kunde Du Maria?

2008-11-21

Den här "anglicismen" gillar jag

Någon har kommit på verbet "att bibba" för att dricka ur lådvin ("Bag-In-Box", BIB). Det gör inget att det finns ett substativ "en bibba" som betyder något helt annat. Dessutom heter ju att dricka bibere på latin.

Men är det egentligen en anglicism? Jo, på sätt och vis...men bra!

2008-11-15

Man kommer att tänka på "prädd"

I dagens sändning av "Ekots lördagsintervju" var Mats Odell, finansmarknadsminstern, gäst. Det handlade om finanskris, banker, räntor etc. Rätt som det var slank det ur ministern ett ord, "spreaden", och även denna gång underlät intervjuaren att be Odell förklara begreppet utan antog att lyssnarna vet precis vad "spreaden" (eller kanske det skall skrivas "sprädden" som det gamla ersättningsmedlet för grädde?) betyder.

Att det betyder räntemarginal eller ränteskillnad föklarades ju inte, och att det finns olika typer av "spräddar" förklarades inte heller. Riskgälden har en mycket kortfattad förklaring.

Ånyo lämnar journalisterna lyssnarna i sticket.

Lättflyktigt fikonspråk

Om en person med fackkunskaper framträder i media och använder en konstig fackterm så brukar den intervjuande journalisten slå ned som en hök och begära en förklaring. Men om en person ur finansbranschen, särskilt någon från finansinspektionen, riksbanken eller finasdepartementet, svänger sig med konstiga termer så är journalisterna stummma av vördnad.

Häromdagen hörde jag någon sådan person - kan ha verit en minister - använda uttrycket att "marknaden är volatil". Att det är en anglicism är ju uppenbart, men begriper "Nisse i Hökarängen" verkligen vad som avses?

Det är klart att om man översätter ordet till svenska - lättflyktig - så avslöjar man ju något om att det är fråga om värdeförstöring...

Etermedia är, enligt min åsikt, alldeles för flata gentemot finansbranschens representanter och deras fikonspråk. Finanskrisen är svår nog ändå att förstå.

2008-11-13

Att göra verb av substantiv...

... är väl inget fel i sig om det rör sig om ett vanligt ord. Vi har ju svårt att tycka att ordet "mejla" är så hemskt. men häromdagen hörde jag den socialdemokratiske politikern Håkan Juholt tala om den svenska militära insatsen i Afghanistan som "FN-mandaterad". Vad han menade var väl att insatsen skedde inom ramen för ett FN-mandat. Jag tror inte FN-mandat är ett ord som gemene man kommer att använda ofta så jag tycker man skall undvika denna "verbifiering". Jag tror att politikerna i riksdagens utrikesutskott svänger sig med sådana här uttryck - det är ju en del av deras vardag - men förstår vanligt folk vad de talar om?

Men är det en anglicism? Jajamensam! Det är bara att "googla" (se där ett engelskt ord som blivit vedertaget) "define mandate" så får Du se!

Förresten, samma dag såg jag en intervju med en säkerhetschef på en stor butikskedja som sade något i stil med att "om en person stjälat vid ett tillfälle ...". Han menade "stulit"... men detta var ju ingen anglicism, bara ett präktigt språkfel, men det vete sjutton om inte det kommer att bli vanligare ... håll öronen öppna i framtiden.

2008-11-11

Droppen Dripp och Droppen Drapp

I dag hörde jag platschefen på Volvo Powertrain (underleverantör till Volvo, verför behöver de ha engelsk namn?) säga att orderingången droppat dramatiskt på sistone.

Det är ett bra exempel på en vanlig vardagsanglicism som vi först inte reagerar på, men tänk tanken att någon säger att "regndroppar droppar" eller det "droppar regn" i st.f. att använda "falla".

Varför använder vi engelska uttryck på detta sätt? Är det för att göra oss märkvärdigare eller för att vi tror att det engelska uttrycket innehåller något mer än det svenska? Kanske. Jag har emellertid en alternativ hypotes: engelska är ett kompaktare språk. Man kan uttrycka sig rappare och mer snärtigt och i en tid där man ständigt blir avbruten (lyssna på intervjuer i radio och TV t.ex) gäller det att få över all information man vill "sända" fortast möjligt.

2008-11-02

Vad är det för fel på gamla modeord?

Jag såg just på Aftonbladets nätupplaga en notis under avdelningen"pryl":

"HP-minsting kan bli en dödare"

Det är, som alla förstår, en "försvenskning" av det engelska ordet "killer". Men oftast används väl "killer" i kombination med ett annat ord som t.ex. alla dataprogrammerares dröm om att skapa en succé: "a killer application"?

Vad är det förresten för fel på det gamla lånet från utlandet: Succé? Eller något svenskt ord som framgång?

2008-11-01

En morgontidig anglicism

I morse, tror jag det var, snappade jag upp en riktig fet anglicism på radion. Jag kom inte riktigt ihåg sammanhanget med det var något slags reportage från USA och där påstod reportern att hon hade överhört en konversation mellan två personer. "Råkat höra", "avlyssnat" hade låtit betydligt mer svenskt.

2008-10-26

Rallis på klubben?

I dagens (26/10-08) nummer av Dagens Nyheter finns en specialintervju på sidan 26 med artisten Lykke Li som framträder på klubbar i New York. Både i ingressen och i huvudtexten står det:
  • "... Hon säljer ut klubbspelningarna i New York ... "
  • "... I början av den här veckan sålde hon ut sina spelningar på Bowery Ballroom ..."
Sålde ut? Avyttrade hon spelningarna, eller kanske hon realiserade dem? Nja, det är naturligtvis en anglicism som betyder att föreställningarna gick för utsålda hus. Det är ingen slump att vi ha uttrycker "utsålt" och "för utsålda hus" på svenska för att slippa sammanblandningen med betydelsen avyttra i uttrycket "sälja ut". Skribenterna (Ewa Stenberg och Magnus Hallgren) har drattat rätt i den maffiga språkliga fällan.

2008-10-25

"Slut för nu", "fylla upp tanken", "över och ut" - huuuh...

Jag märker ofta att jag säger saker som "slut för nu". Det är ett ganska kort och snärtigt uttryck, men en klockren anglicism - "all for now". Men är det en fånig anglicism eller en bra anglicism? Det är ett användbart uttryck, inte fånigt som den urgamla anglicismen "fylla upp tanken" i stället för "fylla tanken".

När jag ändå är i farten så har jag vid något tillfälle hört någon säga "över och ut" (engelska "over and out") i stället för det ädelsvenska "klart, slut" som är det den anropande radiostationen säger för att avsluta ett radiosamtal som sker i halv duplex (kommunikation kan ske i en riktning i taget). Det svenska uttrycket är minst lika snärtigt som det engelska.

2008-10-13

En dold anglicism

I radioprogrammet Språket i P1 den 7 oktober 2008 togs frågan om ordet "dödades" som synonym för "omkom" upp. Jag känner mig ganska säker på att den ökade användningen av "dödades" i st. f. "omkom" eller "förolyckades" beror på att man i media översätter från engelskan där "was killed" täcker både svenskans "dödades" (av någon) och "omkom" (i en olycka t.ex.). En dold anglicism, med andra ord.

Iskallt - Susanne!

Så här skrev Susanne Jacobsson på DN:s sida på nätet idag (13 oktober):

"...Men, kanske publicerades det allra kyligaste inlägget strax innan klockan åtta på måndagsmorgonen, lokal tid. Det har dock ingen koppling till finanskrisen. Det enda han skriver är att "en lustig sak hände mig den här morgonen" och länkar till pressmeddelandet om att han tilldelats 2008 års ekonomipris till minne av Alfred Nobel...."

Om ni förstår vad hon menade med "kyligaste" - ring en kompis, för att travestera statsministern i gårdagskvällens tv-debatt.

Jag fruktar att Susanne menade "coolaste" när hon skrev "kyligaste". Om man nu skall försvenska "cool" på samma sätt som tejp och liknande kan man väl skriva "kool"?

Och - om jag nu får fortsätta att vifta med språkpolisens batong så publicerades väl det "kyligaste" inlägget stax "före klockan åtta" snarare än "innan klockan åtta". Men den språkliga klumpigheten är i alla fall ingen anglicism - gudskelov! Slut med gnället för tillfället.

2008-10-11

Ett komplicerat fall

Länge har man i andliga sammanhang talat om att människor besöker en "retreat" för att meditera. Ordet har skrivits med engelsk stavning och uttal. Man har inte försvenskat stavningen till "ritrit" eller något sånt. Allt detta kan jag i nödfall stå ut med.

Men nu har jag hört ordet "reträtt" som en svensk synonym. Jag tror det var i P1-programmet "människor och tro". Lovvärt i och för sig att försöka skriva ordet på "svenska" fast det ju är franska! Problemet är att "reträtt", i mina öron, har en tydlig militär betydelse, medan en andlig "retreat" är något annat.

Putsade kulor

Jag hörde ett program om film i radions P1 häromdagen där en av studioreportrarna talade om en film och använde termen "blanka skott". På svenska heter det förstås "lösa skott" och man ser framför sig den skottlossande personen polera upp sin kulor innan de avlossas. Den engelska termen är "blank rounds". Den engelska termen för det svenska ordet blank är väl "shiny"?

2008-10-05

Farbror Joakim i pengabingen

I dessa finanskrisens dagar märker man hur dålig uppfattning journalister har om hur man uttalar och skriver stora tal. De använder oreflekterat engelska benämningar. Redan på nivån 1000 miljoner (1 miljard) använder de den engelska termen "billion" och översätter den med "biljon". Som man ser av tabellen nedan hamnar man en faktor 1000 fel. I dag hörde jag sammanblandningen mellan svensk och engelsk "triljon". Då begår man ett fel på en faktor en miljon.

Svenska---Engelska------Värde--Prefix
=====================================
Miljon----Million-------106----Mega
Miljard---Billion-------109----Giga
Biljon----Trillion------1012---Tera
Biljard---Quadrillion---
1015---Peta
Triljon---Quintillion---1018---Exa


Det som står under kolumnen "Värde" uttalas t.ex. "tio höjt till 6" , en etta och 6 nollor efter.

2008-10-02

Min "kakbit"

I ett program i TV3 i kväll hörde jag en dam säga "det är inte min kakbit". Det var en rätt kul felanvändning av en anglicism. Hon hade väl tänkt sig att "min kakbit" skulle motsvara "min tekopp".

Den engelskkunnige vet ju att "it is a piece of cake" betyder att något är lätt medan "it is my cup of tea" väl kan översättas med "det är min melodi".

Dessutom betyder ju "cake" tårta. Kaka heter "cookie".

Slut på lektionen i engelska.

Ingen tycker något längre!

Har ni lagt märke till att journalister i etermedia nuförtiden aldrig frågor folk vad de tycker om en fråga? Oftast frågar man "Hur tänker Du om XXX?" eller "Vad tänker Du om YYY?".

Att det är en anglicism är väl uppenbart, men jag har en känsla av att uttrycket "tänker" är ett sätt att bli intim med den intervjuade. Att "tänka" låter mer privat och mindre aggressivt än att "tycka".

Jag önskar att någon som blir intervjuad någon gång kommer med en motfråga: "Tänker, hur menar Du då?" eller ännu hellre, och lite elakare: "Tänker, hur tänker Du då?"

Till havs?

I morgonekot sändes ett inslag om pappersindustrin och en tjänsteman i branschen använde termen "översjöleveranser". Exakt vad han menade är oklart, men det verkade som han menade export till Asien. Reportern hade som vanligt inte kurage nog att fråga vad han menade.

Nu väntar jag bara på termen "överlandsleveranser". Tro mig - den kommer!

2008-09-26

Vart tog hemmafrun vägen?

Jag såg idag på Aftonbladets hemsida en liten rubrik: "Husfruar och affärskvinnor. Kolla in de senaste kändisbilderna". Ja på tyska heter det ju Hausfrau, men det kan väl knappast vara inspirationen! Det är troligen TV-serien "Desperate Housewives" som spökar.

Man undrar om det finns en subtil skillnad mellan "husfru" och hemmafru"? Är det första finare än det andra?

2008-09-09

Ovanlig anglicismtorka

Det har varit ovanligt få löjliga anglicismer i media de senaste dagarna. Men idag hörde jag någon i P1:s Kanalen använda ordet "gappet" i en diskusion om nollvisionen för antalet trafikdödade. Det gällde avståndet mellan nollvision och verklighet. Hon kunde ha använt ordet "gapet" (som kanske också är en anglicism), men kanske ville hon säga "glappet"?

2008-09-07

Två söndagsanglicismer

På Sportextra i radions P4 hörde jag Ralf Edström säga att det svenska försvaret i matchen mot Albanien var "frajilt". Han måste ha menat "bräckligt"?

En chef på Bukowskis som talade om konstauktioner i "Godmorgon Världen" talade om att något var "en gammal säjing". Han måste ha menat "ordspråk", eller hur?

Programförklaring

Många anglicismer är bra och berikar det svenska språket, men många är bara resultatet av slapphet. Jag tänkte ägna den här bloggen att peka på exempel på fåniga anglicismer som jag stöter på i media.

Missförstå mig inte, jag är inte felfri utan ägnar mig också åt denna ovana, så detta är en slags hjälp till självhjälp!