I dag hörde jag platschefen på Volvo Powertrain (underleverantör till Volvo, verför behöver de ha engelsk namn?) säga att orderingången droppat dramatiskt på sistone.
Det är ett bra exempel på en vanlig vardagsanglicism som vi först inte reagerar på, men tänk tanken att någon säger att "regndroppar droppar" eller det "droppar regn" i st.f. att använda "falla".
Varför använder vi engelska uttryck på detta sätt? Är det för att göra oss märkvärdigare eller för att vi tror att det engelska uttrycket innehåller något mer än det svenska? Kanske. Jag har emellertid en alternativ hypotes: engelska är ett kompaktare språk. Man kan uttrycka sig rappare och mer snärtigt och i en tid där man ständigt blir avbruten (lyssna på intervjuer i radio och TV t.ex) gäller det att få över all information man vill "sända" fortast möjligt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
2 comments:
Fast det går väl inte långsammare att säga "minskat" eller "sjunkit" än "droppat"? Måhända är engelskan ett kompaktare språk, men själv tror jag att orsaker till anglicismer som hörs i sådana här sammanhang är att många ledare för stora företag s a s har engelska omkring sig hela tiden, de läser, skriver och hör språket, så att de har det "i skallen" och då ramlar det lätt ut genom munnen också, utan att de tänker sig för när de pratar. Och likadant gäller för många journalister (tänker på ditt förrförra inlägg). Det här är en tänkbar förklaring, men absolut inte en ursäkt, enligt min mening.
Visst är det så och inuti organisationer talar man ofta en sorts rotvälska där man blandar engelska och svenska uttryck hej vilt. När man sedan skall framträda offentligt fortsätter man i samma stil.
Post a Comment