Frukostnad?

Trots den dystra bakgrunden kan jag inte låta bli att hacka på en fackrepresentant för Volvo i Köping där anställda varslats om uppsägning idag. Han var upprörd över att Volvo delat ut fyra miljarder i aktieutdelning men massvarslade arbetare.

Han var väl medveten om företagets problem och noterade att arbetsgivaren måste "reducera kost"!

Hur talar de styrelserummen (där ju också facket dväljs)? Man verkar inte en kunna få till en korrekt anglicism. Det borde väl ha hetat "kosts"?Vad skall vi nu kalla frukost? frukostnad?

Utländskt, inländskt, mellanländskt?

Jag lyssnade/tittade i dag på ett tv-program "ILove språk" (!) i SVT . Ämnet var engelskspråkiga högstadieskolor och gymnasier. Jag lade märke till att eleverna såg som en stor fördel att den engelskspråkiga utbildningen skulle ge dem bättre chanser att göra internationell karriär.

Det här är en av mina verkliga käpphästar (eng. "hobby horse" för den som har svårt att förstå svenska ord). Så vitt jag förstår är det CNN:s grundare Ted Turner som hittat på att använda "international" i stället för "foreign". Det förra uttrycket skulle inte låta så ogästvänligt som det senare är väl tanken. men internationell betyder ju egentligen mellannationell.

Jag brukar komma ihop mig med mina kollegor som skriver saker som "en grupp internationella forskare" i pressmeddelanden. Jag påpekar att vi fortfarande har nationer och att det inte finns människor som är världsmedborgare och att man antingen skriver "en grupp utländska forskare" eller möjligen "en internationell grupp forskare". Egentligen skulle man väl säga "en multinationell grupp forskare", men i värsta fall får väl "en internationell grupp" duga.

Ty:

inter... = mellan...
multi... = fler...

Jag tycker att "utländsk" låter mycket trevligare än "foreign". Egentligen är "utländsk" bara ett konstaterande av faktum, medan jag tycker "foreign" ("främmande") har en värderande ton.

Men varken "utländsk" eller "foreign" är tillnärmelsevis lika avvisande som texten på den besöksbricka jag fick på Boeings fabrik i Seattle på åttiotalet:

"Uncleared Alien"

Men det var i alla fall raka puckar...se upp med den här typen!

Förresten, ungdomarna i tv-programmet menade nog "utländsk karriär" eller möjligen "karriär i internationella/multinationella organisationer", men man förstår ju vad de menar...

Ingen strålande anglicism

Fredagen den 20 februari 2009 lyssnade jag som vanligt på Vetenskapsradions morgonsändning i P1 där man rapporterade om ett gammastrålningsutbrott med orden "det mest kraftfulla gammastrålningsutbrottet hittills".

Man hör ju tydligt den direkta översättningen från engelskans "the most powerful...".

Jag föreslår följande formulering: "det kraftigaste gammastrålningsutbrottet hittills".

Det kan verka småaktigt att klanka på denna anglicism, men det är på ett så här till synes oskyldigt sätt som engelska vändningar kryper in överallt.

Rangordnade Saabar?

Jag och min fru var ute på en kort biltur på söndagseftermiddagen och i Akalla passerade vi en stor reklamskylt för Saab. Det kanske behövs reklam för Saab, men jag hann se en anglicism innan skylten gled ut ur synfältet - en anglicism som åtminstone avskräcker mig från att köpa en Saab. Det stod något om att man skulle komma in till försäljningsstället för att se "hela Saab-rangen"!

Detta är inte bara en fånig anglicism, den är totalt korkad. Vad de menar, antar jag, är att man skulle se hela Saabs utbud av bilar eller kanske deras sortiment.

Just när man inte stött på någon fånig anglicism på någon vecka och börjar hoppas på bättre tider så stöter man på något riktigt korkat. Förresten, Ingvar Oldsberg fortsätter att säga att han "överhör" saker i burarna i "På spåret". Läser han inte denna blogg?

Taga plats och äga rum

I P1-Morgon i morse förekom ett reportage av Anneli Rådestad om hur ukrainare hjälpte nazisterna döda judar under andra världskriget. Anneli Rådestad använde uttrycket " ... att händelserna har tagit plats..."

Trots att ämnet för reportaget var viktigt och allvarligt måste jag nog klassa denna anglicism som urfånig. Ja, det äger rum märkliga saker i P1-Morgon...

Vädra out?

Fredagen den 23 januari 2009 läste jag med intresse Ulrika Kärnborgs recension av Eva Franchells bok "Väninnan" som handlar om Anna Lindh. I recensionen skriver Kärnborg:

"... Samtidigt började sossarna bli måna om sin mjuka linje: den som skulle attrahera kvinnliga väljare. Inga frågor var för intima, pinsamma eller obetydliga för att outas i medierna. Sahlin fick till och med berätta om sina missfall ..."

Kommentarer överflödiga.

Nu duggar de tätt - anglicismerna!

Hörde på de regionala nyheterna för Stockholm i P4 att inrättandet av ett "Vård- och omsorgscollege" i Stockholm diskuteras. Nu går väl ändå f-n på torra land. Om Du vill veta vad ett "VO-College" är läs denna sida. Blir Du klokare?

"College" är dessutom en term som ju har olika betydelser i brittisk och amerikansk engelska. Men i båda fallen gäller det utbildning på universitetsnivå. Varför kan inte "VO-college" kallas universitet? Jo, troligen för att titeln "universitet" i Sverige utdelas efter någon slags kvalitetsbedömning. Man famlade väl därför efter en ny term för det som till sist fick namnet "VO-college". Men är det fråga om en utbildning på gymnasial eller post-gymnasial nivå? Om andra utbildningra använder "college" och inte menar utbildning på samma nivå som vård- och omsorgsutbildningen så kommer begreppskaos att utbryta.

Här finns plats för språklig förnyelse. Duktiga språkvetare borde hitta på ett svenskt ord eller åtminstone ett svenskklingande ord. hur skulle det vara med något med latinets "skola" i botten?

I Sverige har vi använt följande ord:

• Skola
• Gymnasium
• Högskola
• Universitet
• Läroverk
• Läroanstalt
• Lyceum (oftast betyder det väl högstadium eller gymnasium fast Nordisk familjebok anger: "i Sverige namn på åtskilliga enskilda högre läroverk")
• Seminarium (skola för utbildning av lärare och präster)
• Akademi (som i "Åbo akademi")
• Instititut (som i "Påhlmans handelsinstitut")