2010-09-26

Ibland hör man dom inte...

för att de är så otroligt vanliga.

I morse hörde jag på "godmorgon världen" om den demonstration på Sergels torg som en driftig tonårig flicka ordnat. Hon intervjuades och sade något om att "många folk" ogillade Sverigedemokraterna.

Då slog det mig plötsligt: En klockren anglicism som förekommer väldigt ofta bland barn och tonåringar. "Många folk" = "many people". Varför har jag inte hört det förut? Har jag bara viftat bort det som en typisk "tonåringism"?

Denna anglicism är kanske inte fånig - bara besvärlig eftersom den raderar ut skillnaden mellan folk och beståndsdelarna av ett folk = människor. Det är jag som är fånig som inte hört den förut.

5 comments:

Anonymous said...

Hittade din blogg idag när jag slösurfade och filosoferade över den brain-rot jag för tillfället känner. Klockren blogg, hoppas att du hittar fler fåniga anglicismer så jag får något roligt att läsa på jobbet :)

gj@ssc said...

I egenskap av språkpolis kan jag inte annat än instämma i förra kommentaren. Dess värre är det nog bara redan frälsta som läser detta. Illusionen att svenskarna är så överdådigt bra på engelska anses tillåta att man vanvårdar sitt eget språk, men det finns snarare en tendens till halvspråkighet

Anonymous said...

Det är många folk som ogillar SD. Samer till exempel och kurder och somalier och även en majoritet av det svenska folket.

Olof said...

Skulle inte säga att detta är en anglicism. Det är snarare att man böjer ordet efter det numerus som ordet "står för" om ni förstår vad jag menar. Det finns många som använder pluralformer av adjektiv vid ord som "folk", "familj" o.s.v.

Sven Grahn said...

Nja, det är inte böjningen jag invänder mot utan själva ordet "folk" i sitt sammanhang.